Energibesparing vid smärta: minska vardagens omvägar

Orken kan gå åt innan du når den aktivitet du egentligen vill delta i. Se över förberedelser, avbrott och omvägar och välj ett konkret problem att diskutera med vården.

Kvinna i blå kofta ordnar tre kort vid ett timglas och en anteckningsbok på köksbordet, med vikt tvätt i närheten.

Energibesparing vid smärta handlar här om att undersöka hur en vardagsuppgift kan kräva mindre onödigt arbete. Det kan gälla att slippa leta efter saker, fördela ett moment eller få rätt stöd. Fokus ligger på uppgiftens krav och miljön, inte på ett generellt tidsschema för aktivitet och vila.

Du behöver inte räkna fram en exakt energimängd för varje sak du gör. Använd ord som hjälper dig prioritera: nödvändigt, viktigt för mig, möjligt att ändra och behöver stöd. Om tröttheten är ny eller tydligt förändrad behöver den bedömas; en planeringsmall kan inte förklara orsaken.

Se kraven runt uppgiftenSamla vardagsexempel och stödbehov i Smärtdagbok inför nästa samtal.
Se dagboken →

Leta efter arbetet runt den synliga uppgiften

En måltid kan kräva planering, inköp, framplockning, matlagning och undanplockning. En utflykt kan börja med att packa, ordna transport och vänta. Om du bara bedömer själva måltiden eller utflykten kan mycket av det som tar ork försvinna ur bilden. Börja därför med att skriva hela kedjan i enkla ord.

När inköp och matlagning tar mycket kraft kan du använda måltidsloggen inför ett samtal för att synliggöra praktiska hinder. Den innehåller inga kostbetyg eller uteslutningsdieter; frågan kan handla om stöd att ordna maten snarare än om ingredienser.

Markera var du ofta måste börja om, flytta något flera gånger eller vänta i en situation som är svår. Det betyder inte att varje sådant moment går att ta bort. Men det kan visa en fråga som är mer konkret än ”jag behöver spara energi”. Välj en omväg du vill förstå bättre innan du gör en stor plan för hela veckan.

Du kan använda en anteckning från en vanlig aktivitet som underlag. Dagboken beskriver vad som hände; nästa steg är att fundera på vilka krav som kan förändras. Håll isär de två stegen så att du inte råkar presentera en idé som om den redan var prövad eller bedömd.

Bestäm vad du vill behålla

Innan du tar bort uppgifter, skriv vad du vill ha ork till. Det kan vara en relation, en fritidsaktivitet eller att kunna sköta en del av vardagen själv. Annars riskerar planeringen att bara handla om nödvändigheter medan det som gör dagen meningsfull alltid får vänta tills allt annat är klart.

Fråga vilka delar av en aktivitet som betyder mest. Om gemenskapen vid en måltid är viktig kanske en annan del kan delas med någon. Om själva matlagningen är något du uppskattar kan det i stället vara inköp eller undanplockning som behöver stöd. Samma aktivitet kan alltså behöva olika lösningar för olika personer.

En prioritering är inte en permanent värdering av vad du borde klara. Den gäller den situation du har nu. Skriv gärna vad du vill återkomma till senare. Då behöver ett tillfälligt val inte kännas som ett beslut om att något aldrig mer ska få plats, samtidigt som dagens plan kan bli mer realistisk.

Skilj mellan att förenkla, dela och få hjälp

Att förenkla kan betyda att minska antalet steg eller göra underlaget lättare att hitta. Att dela kan betyda att andra tar ansvar för en avgränsad del. Att få hjälp kan betyda stöd i själva genomförandet. Skriv vilken sorts förändring du tänker på, så blir det lättare att be rätt person om rätt sak.

Undvik att alla idéer landar i att du ska planera ännu mer. En lösning som kräver flera nya listor, inköp och instruktioner kan i praktiken lägga till arbete. Fråga vem som ska ordna förändringen och vad den kostar i tid och uppmärksamhet. Det är rimligt att även genomförandet av en anpassning behöver stöd.

Vid behov kan en arbetsterapeut hjälpa dig bedöma aktiviteter, rutiner och hjälpmedel. 1177 beskriver sådant stöd inom vården, men erbjudande och ansvar varierar lokalt. Kontakta din vårdcentral eller aktuell rehabiliteringsverksamhet för att få veta vart din fråga hör. Du behöver inte köpa något innan behovet är tydligt.

Gör platsen lättare att använda

Se på en enda plats där ett återkommande moment sker. Vad behöver du hitta, nå eller flytta? Finns saker du använder ofta men alltid måste hämta på olika ställen? Beskriv problemet innan du möblerar om. En förändring behöver fungera för din kropp, säkerheten och andra som använder miljön.

Du kan skriva en fråga som ”Hur kan förberedelserna för frukost göras enklare?” i stället för att bestämma en generell regel om hur alla skåp ska organiseras. En arbetsterapeutisk bedömning kan ta hänsyn till sådant som inte syns i en kort beskrivning. Använd inte råd på nätet för att skapa en arbetsställning som känns osäker.

Ta också med sådant som begränsar möjligheten att ändra. Du kanske hyr ett rum, delar kök eller behöver använda samma plats till flera aktiviteter. Lösningen måste passa de villkoren. Ett litet, genomförbart steg kan vara mer användbart än en perfekt ritning som kräver resurser eller utrymme du inte har.

Räkna med tänkandet och samordningen

Det tar också kraft att komma ihåg tider, svara på frågor och samordna hjälp. Om du ber andra ta en uppgift men själv måste påminna, instruera och kontrollera varje steg kan mycket av arbetet vara kvar. Beskriv detta när ni fördelar ansvar. Frågan är vad som faktiskt avlastas, inte bara vem som utför det synliga momentet.

Du kan exempelvis be om hjälp med hela kedjan kring ett ärende, från att boka till att ordna transport, om det är den hjälpen du behöver. Eller välja att behålla planeringen men få stöd med bärandet. Det finns ingen enhetlig fördelning som passar alla relationer. En tydlig begäran gör det dock lättare att avgöra vad ni har kommit överens om.

I guiden om praktiskt stöd från närstående finns fler samtalsingångar. Skriv gärna ett konkret önskemål och ett alternativ om personen inte kan hjälpa. Då blir frågan mindre beroende av att någon annan ska gissa vad du behöver när orken är låg.

Energibesparing och pacing svarar på olika frågor

Pacing kan handla om hur aktivitet och återhämtning fördelas över tid. Här frågar vi i stället hur själva uppgiften kan bli mindre krävande eller mer genomförbar. En bättre placering av material ändrar uppgiftens villkor; ett ändrat upplägg för pauser ändrar tidsfördelningen. I vardagen kan båda frågorna finnas, men de behöver inte blandas ihop.

Om du vill diskutera tidsfördelning kan du läsa vår introduktion till planering av aktivitet och återhämtning och ta frågorna till din behandlare. Använd inga generella procentsatser eller automatiska ökningsregler som personlig ordination. Ditt upplägg behöver ta hänsyn till de råd och bedömningar som gäller dig.

En energiplan är inte heller ett test av hur mycket du får göra. Den ska synliggöra krav och stöd, inte skapa förbjudna aktiviteter utifrån en enda besvärlig dag. Om en uppgift verkar svår, skriv vad du behöver få bedömt eller förändrat. Undvik slutsatsen att du aldrig kan delta bara för att det nuvarande sättet inte fungerar.

Se kraven runt uppgiftenSamla vardagsexempel och stödbehov i Smärtdagbok inför nästa samtal.
Se dagboken →

Använd en ordlista i stället för ett låtsasbatteri

Du kan sortera uppgifter med egna ord: behöver göras idag, kan vänta, kan delas och vill jag behålla. Det är ett planeringsstöd. Det finns ingen medicinskt fastställd energivaluta i arbetsarket, och poäng ska inte tolkas som mått på kroppens kapacitet eller på hur sjuk du är.

Om du föredrar siffror kan de vara personliga anteckningar, men skriv vad de betyder. En femma för mental ansträngning kan inte utan vidare jämföras med en femma för fysisk belastning. Det kan vara enklare att använda korta beskrivningar som ”många avbrott” eller ”behöver hjälp att avsluta”. Då blir det tydligare vilken förändring du efterfrågar.

Följ bara den del du vill diskutera. När frågan är besvarad behöver du inte fortsätta uppskatta varje uppgifts kostnad. Ett verktyg som tar mycket av den ork det skulle spara behöver förenklas. Ta upp det med vårdkontakten om ni gemensamt har bestämt ett registreringsupplägg som visar sig svårt att använda.

Ett påhittat exempel: ärendet som börjar hemma

En person vill kunna besöka biblioteket men märker att orken går åt innan besöket. Kedjan visar att det är svårt att hitta saker, ordna resan och bära det som ska lämnas tillbaka. Exemplet är påhittat och visar hur en aktivitet kan analyseras utan att man först bestämmer att själva biblioteksbesöket måste tas bort.

Personen väljer en fråga: ”Vilken del kan jag få hjälp med så att jag kan delta i det som är viktigt för mig?”. En närstående kanske kan ta ansvar för en del, eller så behövs professionell rådgivning om en förflyttning. Ingen av lösningarna kan avgöras av texten. Arbetsarket hjälper bara till att beskriva behovet.

Vid nästa tillfälle följer personen upp det valda momentet: blev förberedelsen enklare, fanns hjälpen och vad behövde fortfarande ordnas? Om dagen var annorlunda på andra sätt noteras det. Resultatet är en erfarenhet att diskutera, inte ett bevis för att en viss förändring alltid ger mer ork.

Skydda återhämtningen från nya uppgifter

När ett moment går lättare kan omgivningen snabbt fylla utrymmet med något annat. Fundera på vad den frigjorda tiden ska användas till och berätta det för dem som berörs. Det kan vara återhämtning, en uppskattad aktivitet eller marginal inför något nödvändigt. Ett enklare arbetssätt behöver inte betyda att du nu ska göra mer.

Samtidigt behöver en plan kunna ändras när vardagen förändras. Skriv vilket stöd som ska finnas och vad ni gör om det uteblir. En plan som bara fungerar när allt går som tänkt kan vara svår att leva med. En mindre reservlösning kan handla om att skjuta upp ett icke brådskande moment eller be om avgränsad hjälp.

Om du nyligen avslutat rehabilitering kan du koppla frågorna till din fortsättningsplan efter programmet. Be den ansvariga kontakten hjälpa dig avgöra vad som ska följas upp. Nya eller tydligt ökande besvär behöver bedömas efter behov och ska inte enbart hanteras som ett planeringsproblem.

Arbetsark för uppgifter, stöd och återhämtning

Ladda ner arbetsarket för energibesparing i vardagen. Börja med en uppgift, skriv vilka moment som kräver mest och vad du vill diskutera. På reflektionssidan väljer du vad du vill behålla, vilken hjälp som behövs och hur en förändring ska följas upp.

Om trötthet eller smärta har förändrats, kontakta vården för bedömning. Ring 1177 om du behöver hjälp att välja vårdväg. Arbetsarket är ett stöd för organisering och kan inte avgöra orsaken till orkeslöshet. Det ersätter inte en individuell plan för aktivitet eller behandling.

Smärtdagbok kan samla dina vardagsobservationer och frågor på ett ställe. Använd de delar som hjälper dig se ett konkret nästa steg. Målet med registreringen är att minska det du behöver hålla reda på och göra stödbehov tydliga, inte att kräva en detaljerad bokföring av allt du gör under dagen.

Vanliga frågor

Är energibesparing samma sak som att vila mer?

Inte i den här guiden. Fokus är att se vilka krav i en uppgift eller miljö som kan förändras och vilket stöd som behövs. Frågor om mängd aktivitet och återhämtning behöver anpassas till din situation och de råd du fått.

Ska varje aktivitet få ett energipoäng?

Det behövs inte. Ord om uppgift, hinder och stöd kan vara lättare att använda. Om du använder egna siffror ska de inte betraktas som medicinska mått eller säkra gränser. De beskriver din uppskattning och behöver ett sammanhang.

Vad gör jag när ingen kan hjälpa till?

Skriv vilka delar som saknar stöd och ta upp dem med relevant vårdkontakt eller annan ansvarig verksamhet. Gör inte planen beroende av hjälp som inte finns. Det kan behövas andra lösningar, men vilken hjälp som är möjlig behöver bedömas lokalt och individuellt.

Hur vet jag om en förändring fungerade?

Följ samma valda moment och fråga vad som blev enklare, vad som återstår och om stödet faktiskt fanns. Ta hänsyn till att dagarna kan ha olika förutsättningar. En enda bättre dag bevisar inte att du har hittat orsaken till besvären.

Smärtdagbok, smärtjournal i PDF

Behåll det som betyder något

Använd egna anteckningar för att diskutera enklare arbetssätt och konkret hjälp.

Se Smärtdagboken →