Smärta efter stroke: ta upp besvären i uppföljningen

Smärta efter stroke behöver få en egen plats i uppföljningen. Här får du stöd för att beskriva besväret och vardagen, även när tal, skrivande eller rörelse gör förberedelsen svår.

Äldre man i blå kofta pekar i sin anteckningsbok under ett samtal med en terapeut och en närstående.

Guiden gäller planerade vårdsamtal efter diagnostiserad stroke. Vid nya misstänkta strokesymtom ska du ringa 112 direkt, även om symtomen är milda eller går över.

Gör smärtfrågan synligSamla situationer och kommunikationsbehov i Smärtdagbok inför samtalet med ditt stroketeam.
Se dagboken →

Nya strokesymtom hör inte till en dagboksuppföljning

Smärta efter stroke kan behöva tas upp vid rehabilitering och återbesök. Men en ny misstänkt stroke kräver akut hjälp. Ring 112 vid plötsliga symtom som kan bero på stroke, exempelvis nytillkommen svaghet i ansikte, arm eller ben eller nya talproblem. Enligt 1177 gäller det även om symtomen är milda eller går över.

Vänta inte för att skriva en notering, jämföra med gårdagen eller prova en egen övning. Om du redan har kvarstående svårigheter efter en stroke behöver en plötslig ny förändring ändå tas på allvar. Anteckningsbladet nedan är inte avsett för att avgöra om något är akut.

Resten av den här guiden gäller planerad uppföljning efter en stroke som redan är diagnostiserad. Du får hjälp att beskriva smärtan, vardagsföljden och vilket kommunikationsstöd som behövs. Vårdteamet bedömer orsaken och hur behandlingen eller rehabiliteringen ska anpassas.

Du behöver inte kunna avgöra om smärtan kommer från nervsystemet, en led, en muskel eller något annat. Skriv den upplevelse och den situation du vill få hjälp med. Det är en tillräcklig början för att lyfta frågan vid en vårdkontakt.

Gör smärtan till en tydlig punkt i uppföljningen

Efter en stroke kan många frågor behöva plats. Det kan handla om rörelse, språk, minne, ork och praktisk hjälp hemma. Smärta kan annars försvinna i en allmän fråga om hur rehabiliteringen går. Skriv gärna ordet smärta som en egen punkt på besökslistan.

1177 beskriver att besvär och behov efter stroke varierar mellan personer och över tid. Uppföljningen behöver därför utgå från din situation. Om du inte vet när nästa besök är kan du kontakta vården och fråga hur uppföljningen ska ordnas.

Välj vad samtalet behöver börja med. Du kanske vill beskriva en arm som gör ont när du klär dig eller en smärta som stör vilan. Lägg den viktigaste meningen överst. Då finns frågan kvar även om du blir trött eller om mycket annat tas upp.

En möjlig formulering är: ”Jag vill att vi följer upp smärtan eftersom den förändrar hur jag kan använda den plan vi har.” Det visar varför frågan är relevant utan att du behöver föreslå en ny behandling eller ta ställning till en medicinsk förklaring.

Skilj smärta från känsel och rörelsesvårigheter

Om du upplever flera olika besvär kan de beskrivas var för sig. Du kan ha en smärtupplevelse, en förändrad känsel och svårt att utföra ett moment. Skriv vad du märker med egna ord. Det betyder inte att du måste veta hur besvären hänger ihop.

Markera platsen och vilken sida du menar om det går. Säg om området är detsamma som tidigare eller om något nytt tillkommit. En enkel teckning eller en pekning kan fungera bättre än en lång text. Be om stöd om du har svårt att visa vad du menar.

I artikeln om neuropatisk smärta beskrivs en möjlig smärttyp. Den texten kan inte avgöra om din smärta efter stroke är central nervsmärta. Det behöver bedömas av vården, och alla besvär efter en stroke ska inte automatiskt ges samma etikett.

Gör inga egna känseltester med värme, kyla, tryck eller stick för att fylla i underlaget. Beskriv sådant du redan lagt märke till i vardagen. Undersökning av känsel och rörelse behöver göras på ett sätt som vårdpersonalen bedömer är lämpligt.

Beskriv hjälpen vid påklädning och förflyttning

Välj ett moment som återkommer i din vardag. Vad händer när du tar på en tröja, flyttar dig mellan två platser eller kommer till rätta i en stol? Beskriv situationen utan att upprepa den för anteckningens skull.

Skriv vilken hjälp du hade och vad som blev svårt. Det kan vara viktigt att teamet vet om olika personer hjälper på olika sätt eller om en instruktion är oklar. Be om att stödet visas och förklaras för dem som behöver kunna ge det.

Den här texten ger inga instruktioner för att lyfta eller mobilisera en arm eller axel efter stroke. Om det gör ont i ett sådant moment behöver teamet få veta det och bedöma hur hjälpen ska genomföras. Dra inte i en kroppsdel eller prova en rörelse för att se om den går bättre nästa gång.

Skriv gärna din fråga bredvid händelsen: ”Hur ska hjälpen med tröjan ges, och vem kan visa oss?” Då kopplas smärtan till ett praktiskt behov som går att ta vidare till rätt person i rehabiliteringen.

Kommunikationsstödet ska hjälpa din berättelse fram

Om talet, språket eller skrivandet har påverkats kan du behöva ett annat sätt att förbereda besöket. Fråga teamet eller logopeden vilket stöd som passar dig. Det kan handla om att välja bilder, använda stödord eller ge mer tid för svar.

En närstående kan hjälpa dig att hålla ordning på papper eller återge en händelse. Be personen skilja mellan dina uttryck och egna observationer. Om du pekar på ett område ska det inte automatiskt översättas till en exakt förklaring som du inte själv har bekräftat.

Du kan be om att en fråga tas i taget och att viktiga besked sammanfattas. Säg till om det är lättare att förstå när någon visar, skriver eller upprepar med enklare ord. En välformulerad lång text hjälper inte om den är svår att använda under själva besöket.

Förbered gärna hur du vill att hjälparen deltar. Du kanske vill svara först och få stöd efteråt, eller låta någon läsa upp den inledande meningen. Kommunikationssvårigheter innebär inte att dina prioriteringar ska tas över av någon annan.

Välj ett vardagsmål som rehabiliteringen kan knytas till

Ett mål kan börja med något du vill delta i, inte med en rörelse du ska prestera. Det kan vara en måltid, ett besök hos en vän eller en del av din morgonrutin. Beskriv vad smärtan hindrar i den situationen och vilket stöd som redan finns.

Guiden om mål vid smärtrehabilitering kan hjälpa dig att formulera önskemålet. Efter stroke behöver målet kopplas till ditt stroketeam och de instruktioner du har fått. Du ska inte skapa ett separat träningsprogram från en generell artikel.

Du kan skriva: ”Jag vill kunna sitta med under måltiden men behöver få hjälp med smärtan och sittandet.” Teamet kan sedan bedöma vilka delar som behöver följas upp. Din uppgift är att säga vad målet betyder för dig, inte välja en metod i förväg.

Om målet behöver ändras är det inte ett betyg på din vilja. Berätta vad som blev svårt i praktiken och be om en ny genomgång. En plan behöver kunna användas hemma, med den hjälp och de förutsättningar som faktiskt finns där.

Gör smärtfrågan synligSamla situationer och kommunikationsbehov i Smärtdagbok inför samtalet med ditt stroketeam.
Se dagboken →

Spara vilka instruktioner som gäller i olika situationer

Skriv vilken vårdperson som ansvarar för en viss fråga och vilka instruktioner du har fått. Smärta, förflyttning och kommunikation kan behöva flera professioners insatser. Du ska inte behöva gissa vem som ska få en viktig uppgift.

Artikeln om arbetsterapi och vardagsuppgifter ger exempel på hur hinder kan beskrivas. Efter stroke ska frågan föras in i den samordnade rehabiliteringen. Fråga teamet hur arbetsterapeutens och fysioterapeutens uppgifter hänger ihop i din plan.

Om en instruktion är svår att följa, skriv vilket moment som blir oklart. ”Vi vet inte hur stödet ska placeras när jag byter stol” är en tydligare fråga än att skriva att hjälpmedlet inte fungerar. Gör inga egna justeringar som du är osäker på.

Spara också hur du ska höra av dig mellan besöken. En överenskommen kontaktväg gör det lättare att återkoppla smärta som hindrar planen. Akuta nya strokesymtom ska däremot alltid hanteras akut enligt informationen i början av artikeln.

Ett exempel: samma tröja, olika frågor

Följande exempel är påhittat. En person berättar att påklädningen blivit smärtsam och att det dessutom är svårt att förklara var det känns. En närstående beskriver att momentet ibland görs på olika sätt beroende på vem som hjälper till.

Underlaget delas i tre frågor: var smärtan upplevs, hur hjälpen ska ges och hur personen bäst kan uttrycka sig. Det gör inte situationen mindre viktig, men skiljer behoven åt. Teamet kan då se vad som behöver bedömas och vad som behöver förklaras för hjälparna.

Anteckningen säger inte att smärtan bevisar en viss skada eller att en viss rörelse är rätt behandling. Den beskriver ett återkommande hinder. Ingen behöver försöka göra momentet på flera olika sätt för att avgöra vad som är fel.

Vid nästa kontakt kan samma vardagsexempel användas igen. Har instruktionen blivit begriplig, används stödet som planerat och vad upplever personen nu? Uppföljningen handlar både om genomförandet och om besväret, utan att bli ett eget test hemma.

Ta med förändringar i sömn och deltagande

Smärtans betydelse kan synas utanför själva rörelsemomentet. Du kanske avstår från en aktivitet, får svårt att komma till ro eller behöver mer hjälp under en del av dagen. Välj den följd du vill att teamet ska förstå och skriv den konkret.

Om du har svårt att minnas kan du använda en hållpunkt, exempelvis efter frukosten eller under besöket av en viss person. Ange att tiden är ungefärlig. Du behöver inte fylla i saknade detaljer för att berättelsen ska få ett prydligt förlopp.

Håll egna observationer och uppgifter från andra åtskilda. Det kan vara värdefullt att en närstående berättar vad hen sett, men din upplevelse behöver få sin egen plats. Om beskrivningarna skiljer sig kan teamet hjälpa till att ställa följdfrågor.

Försök hålla underlaget kort nog att det går att använda när orken är begränsad. En tydlig vardagsföljd och en fråga kan vara viktigare än många dagar med samma notering. Be gärna vården säga vilka uppgifter som faktiskt behövs inför nästa steg.

Gratis blad för smärta och uppföljning efter stroke

Ladda ner underlaget inför strokeuppföljningen. Första arbetssidan ger utrymme för situation, plats och vardagsföljd. Andra sidan hjälper dig att välja kommunikationsstöd, frågor och ansvar för nästa steg.

Ladda ner gratis arbetsblad (PDF)

Bladet innehåller inga rörelseprov, övningar eller instruktioner för axelbehandling. Skriv om sådant som redan hänt. Be någon skriva dina ord om du vill och kontrollera tillsammans att innehållet motsvarar det du vill berätta.

I Smärtdagbok kan du spara egna observationer och frågor inför återbesöken. Anpassa omfattningen efter det som är möjligt för dig. Dagboken bedömer inte orsaken till smärtan och ersätter inte stroketeamets uppföljning.

Avsluta förberedelsen med den mening du vill börja besöket med. Spara därefter det ni kommer överens om, inklusive vem som tar nästa kontakt. Om en ny akut förändring uppstår ska den inte vänta på den planerade dagboksgenomgången.

Vanliga frågor

Är all smärta efter stroke central nervsmärta?

Nej, orsaken behöver bedömas individuellt. Beskriv plats, upplevelse och vardagssituation utan att själv välja en smärtdiagnos.

Kan någon fylla i åt mig om jag har svårt att skriva?

Ja. Be personen återge dina ord eller det kommunikationssätt ni använder. Markera separat om uppgiften är hjälparens egen observation.

Ska vi testa rörelser för att se var det gör ont?

Nej. Utgå från sådant som redan inträffat och be teamet om bedömning och individuella instruktioner. Gör inga egna prov med axel, rörelse eller känsel.

Vad gör jag om jag saknar planerad uppföljning?

Kontakta vården och fråga hur uppföljningen efter stroke ska ordnas. Ta med smärtan som en tydlig punkt bland övriga behov.

Ska nya talproblem skrivas i dagboken först?

Nej. Nya plötsliga symtom som kan bero på stroke ska leda till 112 direkt. Vänta inte för att registrera eller se om det går över.

Smärtdagbok, smärtjournal i PDF

Låt din egen vardag styra frågorna

Använd Smärtdagbok som stöd för uppföljningen och behåll individuella instruktioner tillsammans med dina frågor.

Se Smärtdagboken →