Aktivitetsförmågeutredning (AFU): så går dagen till och så förbereder du dig när du har ont

En AFU är den utredning Försäkringskassan beställer när läkarintyget inte räcker för att bedöma vad du klarar. Här står vem som gör vad, hur de ungefär två timmarna hos utredaren är upplagda och hur du som lever med långvarig smärta kan beskriva en vardag som inte ser likadan ut två dagar i rad.

Man med en dokumentmapp samtalar med en läkare vid ett bord.

Kort svar: En aktivitetsförmågeutredning (AFU) är den enda typen av försäkringsmedicinsk utredning som Försäkringskassan kan beställa från regionerna. Den görs när handläggaren behöver mer än läkarintyget för att bedöma din rätt till ersättning. Målet är en aktivitetsförmågeprofil: en beskrivning av vad du klarar av trots sjukdomen, inom åtta områden, från syn, hörsel och tal till psykisk uthållighet.

Utredningen är standardiserad och ser likadan ut för alla, oavsett diagnos. Den är alltså inte gjord för smärta särskilt, och det är just därför det lönar sig att förstå hur den är byggd. Utlåtandet blir ett av flera underlag; beslutet fattar Försäkringskassan. Hur läkarintyget fungerar och vilka tidsgränser som gäller under en sjukskrivning finns i texten om fibromyalgi och sjukskrivning, som gäller långvarig smärta i stort.

Metoden togs fram för att bedöma rätten till sjukpenning från dag 181. Då prövas arbetsförmågan mot arbeten på den vanliga arbetsmarknaden, och Försäkringskassan sätter dina medicinska förutsättningar i relation till kraven i olika yrkesgrupper, enligt en förteckning hos Arbetsförmedlingen. En AFU beskriver därför förmågor i allmänna termer, som att gå, sitta och hålla ut, inte i förhållande till ditt nuvarande jobb.

I praktiken kommer kallelsen ofta mycket senare. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) granskade 197 ärenden där en AFU beställdes under 2024: i genomsnitt hade sjukfallet då pågått i två till tre år, och ofta fanns psykisk ohälsa vid sidan av huvuddiagnosen. Antalet utredningar Försäkringskassan kan beställa begränsas dessutom av ett årligt anslag. Att du inte har kallats vid dag 180 säger alltså inget om att det inte kan bli aktuellt senare.

Sex aktörer, och bara en av dem bestämmer

Källor: Försäkringskassan, Försäkringsmedicinska utredningar (uppdaterad 24 augusti 2026), blanketter för AFU (1 april 2026) och Manual för läkare, version 2026-08-01.
VemVad de gör i en AFU
Handläggaren på FörsäkringskassanAvgör om en utredning behövs, skickar med din självskattning och dina medicinska underlag och fattar sedan beslutet i ärendet.
RegionenSka enligt lagen om försäkringsmedicinska utredningar (2018:744) ordna utredningen när Försäkringskassan begär det.
Utredande läkareHar gått Försäkringskassans fördjupningsutbildning i AFU, gör undersökningen, fyller i blankett 7269 och återkopplar till dig. Är inte din behandlare.
Psykolog, arbetsterapeut eller fysioterapeutBara vid en utvidgad utredning, när läkaren efter sin egen undersökning har en tydlig fråga som deras tester kan besvara (blankett 7431).
Försäkringsmedicinsk rådgivareEn av Försäkringskassans 75 rådgivande läkare kan hjälpa handläggaren att förstå det medicinska. Rådgivaren beslutar inget.
Din egen läkareDeltar inte. Med ditt samtycke skickar Försäkringskassan hela utredningen till din behandlande läkare efteråt.

Uppdelningen förklarar varför läkaren inte går in på hur du behandlas. Enligt manualen ska utredaren hålla isär rollen som utredare och rollen som behandlare och inte bedöma nuvarande vårdstrategi. Upptäcker läkaren att du akut behöver vård ska hen däremot hänvisa dig vidare.

Före besöket: formuläret som styr frågorna

Innan utredningen fyller du i ett självskattningsformulär med tre delar: din hälsa, dina förmågor och din syn på möjligheterna att arbeta. Läkaren läser det i förväg och väljer utifrån svaren vilka frågor som ska fördjupas. Svarar du ”Nej, inte alls” eller ”Ja, med stora svårigheter” kommer läkaren att be om konkreta exempel, och enligt manualen får stora begränsningar inte skattas enbart utifrån formuläret: det måste också finnas fynd i undersökningen som stämmer med dem.

  • Deltid: är du sjukskriven på deltid bör tiden helst läggas efter din arbetstid, eftersom utredningen bara gäller den del du är sjukskriven för. Be om det om tiden krockar.
  • Tolk: manualen säger att professionell tolk ska användas när det behövs. Säg till när du får kallelsen, inte på plats.
  • Läkemedel: läkaren frågar vad du faktiskt har tagit den senaste veckan, inte bara vad som står på receptet. En aktuell läkemedelslista gör svaret enkelt.

Dagen: fyra moment på ungefär två timmar

Läkarens undersökning beräknas till 90–120 minuter. Ordningen är bestämd: intervjun kommer alltid före de två andra delarna.

  1. Observation. Pågår hela tiden, från väntrummet tills du går: hur du sätter dig, tar av dig jackan och håller koncentrationen. Manualen rekommenderar att läkaren säger högt vad hen ser, så att du kan nyansera.
  2. Klargörande intervju. Utgår från ditt formulär. Typiska frågor är hur besvären varierar, om de har ökat eller minskat under sjukskrivningen och ”beskriv en vanlig dag”. Även boende, trappor, resor och vanor kan tas upp.
  3. Kroppsundersökning. Fokus på styrka och rörlighet, balans och finmotorik samt uthållighet. Syftet är att beskriva förmåga, inte oförmåga.
  4. Strukturerad psykiatrisk intervju. Görs med alla, oavsett varför du är sjukskriven, och tar upp bland annat nedstämdhet, ångest, utmattning och alkohol. Frågorna är desamma för alla.

Har du med dig någon ska den personen enligt manualen normalt vänta utanför. Under samtalet ska läkaren berätta vilken bedömning som växer fram, och mot slutet ge en första sammanfattning. Det är ett bra tillfälle att säga till om något har missförståtts.

Gör veckan före utredningen räknebarAktivitetsloggen har plats för vad du gjorde, hur länge, smärtan före och efter och hur länge du vilade. Dagssidan tar NRS tre gånger om dagen. Anteckningarna avgör ingenting, men de gör det lättare att svara med siffror.
Se aktivitetsloggen →

Så läser utredaren ”ibland”, ”oftast” och ”regelmässigt”

Det mest användbara i Försäkringskassans läkarmanual för dig som har ont är att den definierar sina frekvensord. Bedömningen av varje förmåga bygger på beskrivningar där de här orden avgör nivån, och när du säger ”ibland” hör läkaren något bestämt.

Källa: Försäkringskassan, Aktivitetsförmågeutredning – Manual för läkare, version 2026-08-01, bilaga 1.
Ordet i manualenVad det betyderDet kan du räkna i dina anteckningar
IblandMindre än hälften av de gånger det är aktuelltHur många av veckans promenader du fick avbryta
OftastMer än hälften av gångernaHur många dagar du behövde lägga dig en stund mitt på dagen
RegelmässigtMed få undantag i stort sett alltidOm stelheten efter en bilresa kom varje gång eller bara efter långa resor
En stor del av en dagUngefär 6–8 timmar, med normala pauser på cirka 5 minuter i timmenHur länge du kunde hålla på innan pauserna blev längre eller fler

Manualen ger också exempel på vad som räknas som ingen eller obetydlig begränsning i fysisk styrka och rörlighet: att utan ansträngning gå en kilometer, gå uppför två våningar utan att vila, sitta still i två timmar, stå still i en timme, lyfta och bära 5 kilo, sträcka armarna över axelhöjd och plocka upp något från golvet. Där inget av det ger smärta, ömhet eller stelhet ligger nivån på noll. Ju mer ansträngning och smärta momenten kostar, desto högre nivå.

Svarar du att förmågan varierar ska läkaren ta reda på hur den varierar och om det finns stöd för det i underlagen. Det är här anteckningar från vanliga veckor gör skillnad, både de sämre dagarna och de bättre.

Förbered dig utan att överdriva eller förminska

Manualen beskriver öppet att utredaren ska pröva om uppgifter och testresultat hänger ihop, eftersom forskning visar en risk för både överdrivna besvär och för låg ansträngning i tester. Det betyder inte att du blir misstrodd, men att motsägelser vägs in. Det säkraste underlaget är därför det som stämmer med hur dina veckor faktiskt ser ut.

  • Skriv ner en vanlig dag från morgon till kväll, med vad du gör, var du stannar och vad du hoppar över. Den frågan står i läkarens intervjuguide.
  • Räkna i en aktivitetsdagbok under ett par veckor: hur många minuter du kan sitta, hur långt du går innan du måste stanna och hur ofta en aktivitet slutar med att du lägger dig.
  • Notera dagen efter. Ökad smärta eller trötthet efter ansträngning räknas enligt manualen inte som medicinsk risk, men den hör till frågan om hur länge du klarar belastning.
  • Var konkret om pauser. I beskrivningen av fysisk uthållighet är behovet av att kunna variera aktiviteten och ta längre eller fler pauser än normalt en del av själva nivån.
  • Ta med det du redan har: intyg, smärtteckning eller kroppskarta och läkemedelslistan. Fråga i förväg om utredaren vill ha något särskilt.

Efteråt: återkoppling, utlåtande och beslut

Om läkaren behöver mer underlag kan hen besluta om en utvidgad utredning hos psykolog, arbetsterapeut eller fysioterapeut. Du får då en egen kallelse. Hos fysioterapeuten ingår bland annat sex minuters gångtest, trappgång och lyfttest, och din smärtteckning bifogas utlåtandet. Arbetsterapeuten använder uppgifter som att sortera post, montera hyllor och registrera beställningar i ett kalkylark; minst två av de tre görs, och registreringen beräknas ta 60 minuter.Mer om hur de yrkena brukar arbeta med smärta finns hos arbetsterapeuten.

När allt är klart får du ett återkopplingsmöte, på plats eller på distans. Läkaren berättar sin slutliga bedömning, och du får säga om du instämmer. Din uppfattning skrivs in i blankett 7269 innan den skickas till Försäkringskassan. Därefter är det handläggaren som väger utredningen mot allt annat i ärendet. Hur du kan prata med arbetsgivaren under tiden finns i texten om kronisk smärta och arbete.

Vem du frågar om vad

Telefonnumret till kundcenter för privatpersoner enligt Försäkringskassan, sidan om rehabiliteringskedjan.
FrågaVänd dig till
Tid, plats, tolk, tillgänglighet eller deltidMottagningen som skickat kallelsen
Varför utredningen behövs och vad som händer med sjukpenningenDin handläggare eller Försäkringskassans kundcenter, 0771-524 524
Dina symtom, din behandling och ditt läkemedelDin behandlande läkare eller 1177
Juridiska frågor om ett beslutNågon med juridisk kunskap. Den här texten ger inga råd om det

Bra att veta: Texten är allmän information och ersätter inte en medicinsk bedömning. Ändra aldrig läkemedel eller doser utifrån egna anteckningar eller det du läser här, utan ta upp det med din läkare. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning och 112 vid akuta, livshotande symtom.

Fem frågor om AFU

Hur lång tid tar en aktivitetsförmågeutredning?

Försäkringskassans manual räknar med 90 till 120 minuter för läkarens undersökning, och längre om tolk används. Blir det en utvidgad utredning kommer den vid ett eget tillfälle, och därefter ett återkopplingsmöte med läkaren.

Får jag ta med någon till AFU:n?

Du får ha sällskap till mottagningen, men enligt manualen bör den som följer med normalt vänta i väntrummet under undersökningen. Om det inte går ska personen bara vara ett tyst stöd, och närvaron skrivs in i utlåtandet.

Är det min vanliga läkare som gör utredningen?

Nej. Det är en läkare som har gått Försäkringskassans utbildning i AFU och som ska vara neutral både mot dig och mot försäkringen. Uppdraget är att beskriva vad du klarar, inte att ändra din behandling.

Måste jag gå på en AFU om Försäkringskassan beställer den?

Enligt Försäkringskassans manual är det en skyldighet enligt socialförsäkringsbalken att medverka, till skillnad från vanlig vård. Kan du inte komma på den tid du har fått, kontakta den som har skickat kallelsen eller din handläggare så snart du kan.

Vad händer om jag inte håller med läkaren?

Vid återkopplingsmötet berättar läkaren sin slutliga bedömning och du får säga om du instämmer eller inte. Det skrivs in i blanketten innan den skickas till Försäkringskassan, som sedan väger utredningen mot övriga underlag.

Smärtdagbok, smärtjournal i PDF

Kom till utredningen med veckor, inte bara minnen

Smärtdagboken har 31 dagssidor, fyra veckosammanfattningar, aktivitetsloggar och två läkarbesöksformulär. Den ersätter ingen bedömning, men den hjälper dig att svara på ”beskriv en vanlig dag” med det du faktiskt har skrivit.

Se vad dagboken innehåller →