Fibromyalgi och sjukskrivning: reglerna och vad du behöver ha nedskrivet

Du kan bli sjukskriven för fibromyalgi, men diagnosen räcker inte i sig. Det som bedöms är vad du inte klarar i ditt arbete. Här står vad Socialstyrelsen och Försäkringskassan faktiskt skriver, och hur du samlar exempel ur vardagen som läkaren kan använda i intyget.

Kort svar: ja, fibromyalgi kan ge rätt till sjukpenning. Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd har ett eget avsnitt för långvarig smärta inklusive fibromyalgi (diagnoskod M79.7), senast uppdaterat i januari 2024. Men varken läkaren eller Försäkringskassan utgår från diagnosen. De utgår från hur mycket din funktion är nedsatt och vilka aktiviteter i just ditt arbete som begränsas.

Här kör många med fibromyalgi fast. Inga prover och ingen röntgen kan visa sjukdomen, skriver 1177, och hur ont det gör skiftar från en dag till nästa. Då hänger mycket på hur väl du kan berätta vad som händer under en vanlig vecka. Texten går igenom reglerna i tur och ordning och visar vad som är värt att skriva ner inför varje steg. Vill du först läsa om själva sjukdomen finns en översikt över symtom och behandling vid fibromyalgi.

Bra att veta: Texten är allmän information och ersätter inte en medicinsk bedömning. Ändra aldrig läkemedel eller doser utifrån egna anteckningar eller det du läser här, utan ta upp det med din läkare. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning och 112 vid akuta, livshotande symtom.

Fyra typsituationer i Socialstyrelsens beslutsstöd

Beslutsstödet är läkarens vägledning när hen bedömer om du behöver vara sjukskriven och hur länge. För långvarig smärta inklusive fibromyalgi beskrivs fyra lägen:

Källa: Socialstyrelsen, försäkringsmedicinskt beslutsstöd för långvarig smärta inklusive fibromyalgi (R52.2, M79.7), uppdaterat 2024-01-25.
Situation	Vad beslutsstödet säger
Mindre grad av funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning i förhållande till arbetets krav	Tidiga och samordnade insatser, till exempel rehabilitering eller anpassade arbetsuppgifter och arbetstider, kan göra att sjukskrivning undviks.
Högre grad av funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning	Partiell sjukskrivning kan behövas i upp till 12 månader, kombinerad med aktiv rehabilitering mot målen i rehabiliteringsplanen.
Smärta tillsammans med fysisk eller psykisk samsjuklighet och uttalad nedsättning	Sjukskrivning på heltid kan behövas i upp till 12 månader, i vissa fall längre. Partiell sjukskrivning ska alltid övervägas.
Tidigare och återkommande sjukskrivningsperioder	En välplanerad sjukskrivning som kopplas till väldefinierade insatser har betydelse för prognosen.

Två saker är bra att känna till. Vägledningen bygger enligt Socialstyrelsens eget kunskapsunderlag på de sakkunnigas erfarenhet, inte på studier av vilken sjukskrivningslängd som fungerar bäst. Och den är ingen gräns: läkaren får gå utanför den, men ska då förklara varför i intyget. I en del regionala lathundar står fortfarande den tidigare formuleringen om heltid ”i några månader, upp till ett år”. Nationellt är det texten från 2024 som gäller.

I samma beslutsstöd står att en betydande del av patienterna efter hand kan återgå till lämpligt arbete på hel- eller deltid trots kvarstående besvär, och att arbetsförmågan i vissa fall kan vara permanent nedsatt. Deltid beskrivs som något som kan vara att föredra, eftersom det minskar sjukskrivningens negativa följder och risken att bli långtidssjukskriven på heltid.

Hälften av sjukfallen är över inom 112,5 dagar

Inför uppdateringen begärde Socialstyrelsen ut statistik från Försäkringskassan. Mellan den 1 januari 2021 och den 30 juni 2022 startade 1 410 sjukfall med fibromyalgi som diagnos, varav 1 349 gällde kvinnor. Hälften av fallen var avslutade inom 112,5 dagar. En fjärdedel tog slut inom 42 dagar, och en fjärdedel varade längre än 292 dagar.

1 410startade sjukfall med fibromyalgi, januari 2021–juni 2022

112,5dagar: så länge varade hälften av sjukfallen som mest

292dagar: en fjärdedel av sjukfallen varade längre än så

Siffrorna säger ingenting om hur det går för dig. De visar däremot att spridningen är stor, och att många hinner passera de tidsgränser där Försäkringskassans bedömning ändras.

Tidslinjen: vad som bedöms dag 1, 15, 91 och 181

Källa: Försäkringskassan, Rehabiliteringskedjan (uppdaterad 25 juni 2026) och Sjukskriven när du är anställd.
När	Vad som gäller	Bra att ha nedskrivet
Dag 1–14	Du sjukanmäler dig till arbetsgivaren, som oftast betalar sjuklön. Läkarintyg behövs normalt från dag 8.	Vilka arbetsmoment som inte gick, och vad som hände när du försökte.
Från dag 15	Du kan ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan på 25, 50, 75 eller 100 procent. Förmågan att arbeta ska vara nedsatt med minst en fjärdedel.	En vanlig arbetsdag timme för timme: vad du klarar, hur länge och vad det kostar efteråt.
Dag 1–90	Bedömningen gäller ditt vanliga arbete eller ett annat tillfälligt arbete hos arbetsgivaren.	Vilka anpassningar som har prövats och hur de fungerade.
Dag 91–180	Sjukpenning förutsätter att du inte kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare.	Vilka andra uppgifter på arbetsplatsen som har diskuterats, och varför de går eller inte går.
Från dag 181	Arbetsförmågan prövas mot arbeten på den vanliga arbetsmarknaden, med vissa undantag.	Begränsningar som följer med dig oavsett arbete: hur länge du kan sitta, stå, gå och hålla koncentrationen.

Undantagen efter dag 180 gäller bland annat om det är troligt att du kan gå tillbaka till arbete hos din arbetsgivare med samma arbetstid innan ett år har gått, eller om särskilda skäl talar för återgång senast dag 550. Egenföretagare bedöms mot sina vanliga arbetsuppgifter till och med dag 180, och för den som är arbetslös gäller den vanliga arbetsmarknaden från början. Försäkringskassan uppger att de flesta ärenden handläggs inom 30 dagar, men att det kan ta upp till 70.

Vad chefen är skyldig att göra under tiden, och vilka anpassningar som brukar prövas, har vi samlat i texten om arbete och arbetsgivarens ansvar vid långvarig smärta.

Smärta är inte samma sak som aktivitetsbegränsning

Läkarintyget för sjukpenning har ett fält för funktionsnedsättning och ett för aktivitetsbegränsning. I sin vägledning till läkare skriver Försäkringskassan att en funktionsnedsättning i form av smärta inte nödvändigtvis innebär en aktivitetsbegränsning. Intyget ska därför visa hur smärtan, tröttheten eller koncentrationssvårigheterna leder till att du inte kan göra vissa saker, med exempel och en gradering: lätta, medelsvåra eller stora begränsningar.

Försäkringskassans egna exempel är vardagliga: att bara med stor svårighet kunna resa sig från en stol, att inte kunna lyfta ett mjölkpaket med ena armen, hur långt man kan gå. Lika konkret behöver du vara när du berättar för läkaren. ”Jag har ont hela tiden” är sant, men det går inte att skriva in i fältet för aktivitetsbegränsning.

Ur Socialstyrelsens lista	Så kan det låta i en vardag (påhittade exempel)
Svårt att sitta eller stå under längre perioder	”Efter 25 minuter i kassan måste jag byta ställning. Efter två timmar behöver jag ligga ner en kvart.”
Svårt att lyfta och bära föremål	”Jag kan lyfta en pärm, inte en flyttkartong. Dagen efter inventeringen kunde jag inte kamma håret.”
Svårt att fokusera och upprätthålla uppmärksamheten	”Jag läser samma mejl tre gånger. Efter lunch blir det fel i kassarapporten ungefär varannan dag.”
Svårt att genomföra daglig rutin och anpassa aktivitetsnivån	”En bra dag gör jag för mycket och blir sedan liggande i två. Det hände tre gånger förra månaden.”
Nedsatt psykisk uthållighet, orkeslöshet, sömnproblem	”Jag vaknar fyra eller fem gånger per natt och är slut klockan två på eftermiddagen.”
Svårt att hantera stress och andra psykologiska krav	”När telefonen ringer medan en kund väntar låser jag mig, och inom en timme har värken i nacken ökat.”

Vänsterkolumnen kommer ur beslutsstödets lista över funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar vid långvarig smärta. Läs igenom den och stryk under det du känner igen. Det är samma ord som läkaren har framför sig.

Skriv så att skoven syns, inte bara dagen före besöket

Fibromyalgi går ofta i skov enligt vårdens kliniska kunskapsstöd, och 1177 beskriver att värken kan komma i perioder. Träffar du läkaren en bra dag syns inte de dåliga. Anteckningar över fyra veckor eller mer visar både hur ofta de sämre dagarna kommer och hur lång tid det tar att hämta sig. Har du inget att skriva i finns en mall med dagssida och veckorad som du skriver ut direkt.

Fyra rader per dag räcker:

Arbetade du, och i så fall hur många timmar?
Vad fick du avbryta eller lämna över till någon annan?
Smärta och trötthet på en skala från 0 till 10 när du slutade.
Hur blev kvällen och natten efteråt?

Ta med det som gick bra också. Beslutsstödet betonar att du bör behålla dina vardagsrutiner och dina fysiska och sociala aktiviteter under en sjukskrivning. Anteckningar som bara rymmer det värsta ger en skev bild, och de hjälper inte heller dig att se vad som fungerar. Hur du lägger upp anteckningarna kring just den här diagnosen beskriver vi i guiden om dagbok vid fibromyalgi.

Inför besöket där intyget ska skrivas

Enligt Försäkringskassan ska det framgå av intyget vad som är din berättelse och vad som är läkarens egen bedömning. Dina anteckningar ersätter alltså inte undersökningen, men de avgör hur bra berättelsen blir. Ha med dig:

en beskrivning av dina arbetsuppgifter, med de tyngsta momenten utpekade
tre till fem exempel på vad du inte klarar, med hur ofta och hur länge
vad som har prövats: anpassningar, hjälpmedel, ändrade tider
vilken behandling och rehabilitering som pågår eller är planerad
din egen bild av vad som skulle behövas för att du ska kunna arbeta mer

Fråga också efter en plan. Socialstyrelsen skriver att sjukskrivning vid långvarig smärta alltid bör vara kopplad till en individuell sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan med ett tydligt mål, och att arbetstiden ska trappas upp i takt med din förmåga. På arbetet kan företagshälsovården enligt 1177 hjälpa till med teknik och utrustning. När det blir dags att gå upp i tid finns en genomgång av återgång i arbete efter en smärtperiod.

Samla gärna exemplen i samma häfte som dina dagliga skattningar. I Smärtdagboken finns ett läkarbesöksformulär för just den sammanställningen. Varken dagboken eller formuläret avgör något; det gör läkarens bedömning och Försäkringskassans beslut.

Fem frågor om fibromyalgi, intyg och sjukpenning

Kan man bli sjukskriven för fibromyalgi?

Ja. Fibromyalgi (M79.7) ingår i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd för långvarig smärta. Avgörande är inte diagnosen, utan hur mycket arbetsförmågan är nedsatt i förhållande till ditt arbete.

Hur länge kan man vara sjukskriven för fibromyalgi?

Beslutsstödet anger partiell eller hel sjukskrivning i upp till 12 månader beroende på hur uttalade besvären är, i vissa fall längre. Det är en vägledning för läkaren, ingen garanti och ingen övre gräns. I Försäkringskassans statistik för januari 2021 till juni 2022 var hälften av sjukfallen med fibromyalgi avslutade inom 112,5 dagar.

Varför räcker det inte att läkaren skriver att jag har ont?

Försäkringskassan bedömer arbetsförmåga, inte smärta. Intyget ska beskriva vilka aktiviteter du har svårt med och hur stora begränsningarna är. Smärta räknas som en funktionsnedsättning som inte automatiskt innebär en aktivitetsbegränsning.

Är deltid bättre än heltid vid sjukskrivning för fibromyalgi?

Socialstyrelsen skriver att deltid kan vara att föredra vid långvarig smärta, eftersom det minskar sjukskrivningens negativa effekter och risken att bli långtidssjukskriven på heltid. Vad som passar dig avgör du tillsammans med läkaren.

Kan jag skicka min smärtdagbok till Försäkringskassan?

Dagboken är inget intyg, och det är läkarens bedömning som väger. Använd den i första hand för att ge läkaren konkreta exempel. Vill du lämna egna uppgifter till Försäkringskassan kan du fråga din handläggare hur de vill ha dem.

Källor och vidare läsning

Källorna lästes den 12 november 2026.

Gör en vanlig vecka synlig

Dagssidor, aktivitetslogg, sömnlogg och veckosammanfattning visar hur dagarna faktiskt ser ut. Läkarbesöksformuläret hjälper dig att samla exemplen inför besöket.

Se innehållet i Smärtdagboken →