Smärtdagbok mall: en dagssida att skriva ut och fylla i
Letar du efter en smärtdagbok som mall eller PDF? Här finns en dagssida och en veckorad som du skriver ut direkt från sidan, med förklaring av varje ruta och ett sätt att korta ner fyra veckors anteckningar till en halv sida inför vårdbesöket.
En smärtdagbok behöver inte vara mer än ett blad per dag. Nyttan kommer av att du besvarar samma få frågor varje gång: hur ont, var, hur det känns, vad du gjorde och vad du tog. Mallen här nedanför är byggd kring de frågorna, eftersom det är dem vården brukar ställa. 1177 skriver i sina råd inför vårdbesök att dagbok över besvären är ett bra sätt att komma ihåg, till exempel i vilka situationer de kommer, hur de känns och var det gör ont.
Du kan använda mallen på tre sätt: skriva ut den härifrån, spara den som PDF i webbläsarens utskriftsdialog eller rita av rutorna i ett kollegieblock. Längre ner går vi igenom vad som hör hemma i varje kolumn, hur ofta det räcker att skriva och vad du gör med bladen när besöket närmar sig.
Bra att veta: Texten är allmän information och ersätter inte en medicinsk bedömning. Ändra aldrig läkemedel eller doser utifrån egna anteckningar eller det du läser här, utan ta upp det med din läkare. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning och 112 vid akuta, livshotande symtom.
Dagssidan: mall för ett dygn med smärta
Skriv ut ett blad per dag, eller sju om du vill prova en vecka. Raderna för morgon, mitt på dagen och kväll visar hur smärtan rör sig över dygnet. Det syns aldrig i en enda siffra per dag.
| Tid | Smärta 0–10 | Var gör det ont? | Hur känns det? | Vad gjorde du före? | Läkemedel eller annat du provade | Hjälpte det? |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Morgon | ||||||
| Mitt på dagen | ||||||
| Kväll |
| Resten av dygnet | Dina anteckningar |
|---|---|
| Sömn i natt (timmar, antal uppvaknanden) | |
| Dagens värsta stund: vad hände strax innan? | |
| Det här klarade jag i dag | |
| Det här fick jag avstå | |
| Stämning (ringa in): lugn · orolig · nedstämd · irriterad · glad | |
| Att fråga vården om |
Så kan en ifylld dag se ut
| Tid | Smärta 0–10 | Var gör det ont? | Hur känns det? | Vad gjorde du före? | Läkemedel eller annat du provade | Hjälpte det? |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Morgon | 6 | Nacke, båda axlarna | Molande, stel | Sov 5 timmar, vaknade tre gånger | Varm dusch | Lite, stelheten släppte efter en halvtimme |
| Mitt på dagen | 4 | Nacke | Molande | Promenad 20 minuter | – | – |
| Kväll | 7 | Nacke, höger arm | Brännande, ilande | Datorarbete 3 timmar utan paus | Läkemedlet jag har ordinerat vid behov, kl. 18.30 | Ja, ner till 5 efter en timme |
Kolumn för kolumn: det här skriver du
Smärta 0–10
Siffran är NRS, den numeriska skala som Vårdhandboken beskriver: 0 betyder ingen smärta och 10 värsta tänkbara smärta. Skatta hur det är just när du skriver, inte ett snitt för hela dagen. Om siffror känns konstlade finns en verbal skala i sex steg – ingen, lindrig, obehaglig, besvärlig, fruktansvärd, outhärdlig – som kan noteras med de jämna siffrorna från 0 till 10. Mer om själva skattningen står i vår genomgång av NRS-skalan från 0 till 10.
Var gör det ont?
Ange kroppsdel och sida. Flyttar sig smärtan eller breder ut sig under dagen är det en uppgift i sig. Den som vill vara noggrannare ritar på en kroppskarta. Vården kallar det smärtteckning, och Läkemedelsboken räknar den tillsammans med skattningsskalorna som ett komplement till samtalet och undersökningen. Vi visar hur du gör i guiden om smärtteckning och kroppskarta.
Hur känns det?
Välj ett eller två ord och håll dig till dem. Regionala cancercentrums formulär ”Beskrivning av min smärta” använder molande, krampartad, bultande, ilande, brännande, huggande eller skärande, stickande, tryckande och domning. Samma ordlista dag efter dag gör bladen jämförbara, och ordet säger något om vilken sorts smärta det kan vara.
Vad gjorde du före?
Hit hör sådant som kan ha spelat in: sömnen i natt, stillasittande, lyft, stress, mens, en lång bilresa. Anteckna vad du faktiskt gjorde, inte vad du tror är orsaken. Sambanden framträder först när du har flera veckor att lägga bredvid varandra.
Läkemedel eller annat du provade, och om det hjälpte
Notera vad du tog eller gjorde, klockslaget och hur smärtan var en till två timmar senare. Skriv av namnet från förpackningen. Kolumnen finns för att du ska kunna berätta för förskrivaren hur det har gått. Den är inte till för att du själv ska justera något.
Tre noteringar om dagen i två till fyra veckor
För de flesta räcker tre korta noteringar: när du har kommit upp, mitt på dagen och innan du lägger dig. Det tar ett par minuter. Missar du en dag lämnar du den tom. En lucka är ärligare än en siffra som du hittar på i efterhand.
Börja minst två veckor före ett planerat besök, helst fyra. Smärta räknas som långvarig när den har funnits i tre månader eller längre, och 1177 beskriver att vårdens frågor ofta gäller när på dygnet och i vilka situationer du har ont. Några veckors blad svarar bättre på det än minnet gör i ett väntrum.
Märker du att skrivandet får dig att tänka mer på smärtan än förut: korta ner. En rad på kvällen med dagens högsta och lägsta siffra och en mening om vad du gjorde är också en dagbok.
Veckoraden: sju dagar på var sin rad
Fyll i veckoraden på söndagen genom att bläddra igenom dagssidorna. Den passar också dig som inte orkar med ett helt blad om dagen, och det är den sidan en läkare hinner läsa. Vad vården sedan gör med uppgifterna står i vår genomgång av smärtanalys.
| Dag | Lägsta | Högsta | Sömn (timmar) | Viktigaste aktiviteten | Läkemedel vid behov (antal gånger) | Kommentar |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Måndag | ||||||
| Tisdag | ||||||
| Onsdag | ||||||
| Torsdag | ||||||
| Fredag | ||||||
| Lördag | ||||||
| Söndag | ||||||
| Hela veckan |
Skriva ut på papper eller spara som PDF
Knapparna ovanför tabellerna öppnar enbart mallen i ett eget fönster, utan resten av artikeln. Välj skrivare för papper, eller ”Spara som PDF” i samma dialogruta om du vill ha filen på datorn eller surfplattan. Liggande A4 ger mest plats i rutorna.
Papper har en fördel: bladet ligger framme, och du behöver inte låsa upp någon skärm för att skriva en siffra. En PDF på surfplatta passar bättre om det är svårt att hålla en penna eller om du vill ha allt samlat. Föredrar du mobilen har vi vägt för- och nackdelar i texten om smärtdagbok som app.
Någon allmän smärtdagbok att ladda ner från 1177 hittade vi inte när vi sökte i november 2026. Det som finns från vården är oftast formulär för ett enda tillfälle, som cancercentrums fyra sidor om var, hur och när det gör ont. De är bra som förlaga för orden, men de är inte tänkta att fyllas i varje dag.
Från trettio blad till en halv sida inför besöket
Ta inte med en bunt lösa sidor i hopp om att någon läser dem. Gör en sammanfattning kvällen före:
- Spannet: lägsta och högsta siffra under perioden, och vilken siffra som är vanligast.
- Dygnsrytmen: vilken tid det brukar vara värst.
- Tre situationer som återkommer före de sämsta stunderna.
- Vad du har provat, och vad som hjälpte minst en gång av tre.
- Vad du har slutat göra på grund av smärtan.
- Den fråga du mest vill ha svar på.
Lämna gärna över veckoraderna och behåll dagssidorna själv. 1177 råder dig att skriva ner frågorna i förväg och att fråga vad som händer efter besöket. Skriv svaret direkt på sammanfattningen, så har du det kvar. Fler förberedelser finns i guiden om att förbereda ett läkarbesök om smärta.
Dagboken ställer ingen diagnos och avgör inte vilken behandling du får. Den gör att samtalet kan börja i det som faktiskt har hänt de senaste veckorna.
När ett löst blad inte räcker längre
En dagssida och en veckorad täcker det mesta i början. Efter någon månad brukar tre saker saknas: en plats där hela månaden syns på en gång, en läkemedelslista som hålls skild från dagsanteckningarna och ett formulär att fylla i inför själva besöket. Det är de delarna Smärtdagboken lägger till: en månadsöversikt där varje dag färgas efter NRS-värdet, medicinlista med fyra veckologgar, sex sömnloggar, fyra aktivitetsloggar och två läkarbesöksformulär. Den levereras som två PDF-filer, en stående A4 för utskrift och en liggande med klickbar navigering för surfplatta, och du kan skriva ut enbart de sidor du använder.
Frågor om mallen och utskriften
Finns smärtdagboken som PDF?
Ja. Dagssidan och veckoraden här ovanför sparar du som PDF genom att trycka på utskriftsknappen och välja ”Spara som PDF” i dialogrutan. Den kompletta Smärtdagboken består av två PDF-filer som laddas ner efter köpet, en för utskrift och en för surfplatta.
Vad ska en smärtdagbok innehålla?
Minst smärtans styrka på en skala från 0 till 10, var på kroppen det gör ont, hur det känns, vad du gjorde innan och vad du tog eller provade. Sömn och stämning är bra tillägg, eftersom vården ofta frågar om dem när smärtan har varat länge.
Hur länge ska jag föra smärtdagbok före ett läkarbesök?
Två till fyra veckor brukar räcka för att se hur smärtan skiftar över dygnet och veckan. Har du kortare tid på dig är en vecka bättre än ingenting.
Måste jag skriva tre gånger om dagen?
Nej. Tre noteringar visar dygnsrytmen bäst, men en rad på kvällen med dagens lägsta och högsta siffra fungerar också. Gör på samma sätt varje dag, så går dagarna att jämföra.
Kan jag visa dagboken för arbetsgivaren eller Försäkringskassan?
Du bestämmer själv vem som får läsa den. Dagboken är dina egna anteckningar och inget intyg. Den kan däremot hjälpa dig att ge läkaren konkreta exempel på vad du har svårt att göra.
Källor och vidare läsning
- 1177 – Tips inför ditt besök i vården
- 1177 – Långvarig smärta
- Vårdhandboken – Skalor för smärtskattning
- Läkemedelsboken – Smärta hos vuxna: Utredning
- Regionala cancercentrum, Min vårdplan – Beskrivning av min smärta (PDF)
Källorna lästes den 12 november 2026.

Hela månaden, redo att skriva ut
31 dagssidor, fyra veckosammanfattningar, månadsöversikt, kroppskartor och två läkarbesöksformulär i samma PDF. Skriv ut allt eller bara sidorna du behöver.
Se vad som ingår i Smärtdagboken →